Medicinsk Portal. Sjukdom, Symptom, Behandling
Huvud » Sjukdomar » Vad kan din blodtyp berÀtta om dig?

Vad kan din blodtyp berÀtta om dig?

Vad kan din blodtyp berÀtta om dig?

Eftersom bĂ€stsĂ€ljaren "Ät rĂ€tt för ditt blodtyp" upptrĂ€dde 1996, har mĂ„nga försökt att Ă€ta efter blodtypen. Författaren av blodtypsdiet Ă€r den amerikanska naturlĂ€kare, Peter J. D'Adamo, som tror att vi tolererar, absorberar och reagerar maten annorlunda, beroende pĂ„ vilken blodtyp vi har. DĂ€rför mĂ„ste vi Ă€ta kost som passar vĂ„r blodtyp - beroende pĂ„ om vi har blodgrupp A, B, AB eller 0. Och dĂ€rför blodgrupp A, till exempel Ă€ta nĂ„got annat Ă€n blodgrupp 0, och sĂ„ vidare. I sin bok kan du hitta lĂ„nga listor över fördelaktiga kostymer för olika blodtyper. Men gör det ocksĂ„ möjligt för oss att Ă€ta bĂ€ttre efter vĂ„r blodtyp? Det finns ingen forskning som föreslĂ„r, sĂ€ger professor, Chief Medical Officer, Dr. Med. Torben Barington frĂ„n klinisk immunologisk avdelning vid Odense Universitetssjukhus.

Ny & hÀlsosam nyhetsbrev
- Ny kunskap om din hÀlsa -

Denna artikel Àr gjord för SjukförsÀkring "Danmark". Det ingÄr i nyhetsbrevet Nyt & Sundt, som produceras i samarbete med health-root.
Nyhetsbrevet Àr gratis och publiceras kvartalsvis till medlemmar i Danmark,
Om du Àr inskriven.
Du kan anmÀla dig till
.

- Blodtypsdiet Àr inte baserat pÄ vetenskaplig kunskap. De specifika livsmedel som ska passa specifikt för en viss blodtyp vÀljs vederbörligen utan vetenskapligt bevis. Det skulle krÀva tusentals vetenskapliga studier om du skulle studera effekten av specifika livsmedel i förhÄllande till blodtyper, sÀger professorn.

En viktig anledning till att vi förmodligen kan stÀrka vÄr hÀlsa med en blodgrupp kost Àr att olika blodgrupper har utbredda i hela evolutionen och att vi har Àtit pÄ olika sÀtt beroende pÄ om vi var jÀgare, nomader eller bönder.

Peter J. D'Adamo föreslÄr till exempel att blodgrupp 0 var den ursprungliga blodgrupp och att mÀnniskor med denna blodgrupp dÀrför mÄste Àta samma köttiga diet, som vi gjorde pÄ den tiden i vÄr utveckling, det vill sÀga av jÀgare som hade blodtyp 0. Det tror Torben Barington Àr fel.

- Det passar inte att blodtypen 0 var originalet. Idag vet vi att blodtyperna A och B Àr Àldre och att blodtyp 0 faktiskt Àr en bruten A- eller B-gen. Vi vet inte sÀkert vad det handlar om, sÀger Torben Barington.

Annons (lÀs nedan)

Stor studie visar ingen effekt

Torben Barington kan bara hitta en vetenskaplig studie i dagboken för blodtyp. Det Àr en kanadensisk studie frÄn 2013, dÀr cirka 1500 personer deltog i en hÀlso- och nÀringsstudie (1).

- En mycket omfattande redogörelse för vad de Ät i en mÄnad, och sedan studerade du dina blodprov mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar och diabetes, vilka Àr de viktigaste riskfaktorerna för att Àta fel. Det visade sig att de som Ät en hÀlsosam kost och följde de officiella kostrÄd hade bÀttre blodvÀrden Àn de som Ät mycket fett och socker. Du jÀmförde ocksÄ din diet med deras blodtyp och kunde inte hitta att blodtypen var signifikant, sÀger Torben Barington.

Förklaringen att vissa mÀnniskor runt om i vÀrlden har varit bÀttre att följa blodtypsdiet enligt professorn kan bero pÄ flera saker:

"Det Àr ofta en placebo effekt. Vi Àr mycket influerade av vÄra förvÀntningar, sÄ om vi tror att vi bÀttre kan prova en ny diet kan vi bli bÀttre. Dessutom Àr vi mÀnniskor utformade sÄ att vi letar efter förklaringar av de saker vi upplever och om vi finner att nÄgot verkar fungera, Àr vi snabba att tillskriva den orsaken.

En annan förklaring kan vara att sjukdomar och fysiskt obehag hÄller pÄ att gÄ över i sig sjÀlva, och vi kan tro att det istÀllet beror pÄ en diet vi har följt. Detta kan typiskt vara nÀr du har magproblem.

Irritabel kolon - kanske en anslutning

LÀkemedelsleverantören av blodtyp anser att vi kan undvika sjukdomar och matsmÀltningsbesvÀr genom att följa kosten. DÀrför, om vi ocksÄ kan undvika symptom pÄ irritabel tjocktarm, kommer Torben Barington inte helt att avvisa.

"För nÀrvarande visar mycket forskning pÄ tarmbakterier och vissa studier att bakteriens sammansÀttning i tarmarna kan pÄverkas av vÄr blodtyp. Bakterier mÄste binda till vissa sockermolekyler för att fungera - det gÀller Àven sockermolekyler i tarmarna. Det Àr vÄra sockermolekyler pÄ de röda blodkropparna som bestÀmmer vÄr blodtyp och dÀrmed ocksÄ vilken sortsmolekyl som vi har i tarmarna. Vissa typer av bakterier kan inte binda till sockermolekylerna i tarmarna eftersom vi bildar antikroppar mot de blodtyper vi inte har. Och sedan passerar bakterierna genom tarmen oaktiverad. Vi vet fortfarande inte vilken betydelse det har men det kan inte uteslutas att vÄr matsmÀltning ocksÄ Àr relaterad till vÄr blodtyp, sÀger Torben Barington.

Annons (lÀs nedan)

kardiovaskulÀra sjukdomar

"Idag finns det omfattande register över de sjukdomar som befolkningen drabbas av. Vi har gjort studier som jÀmförde diagnoser av blodgrupp, och de visar att de allra flesta sjukdomar har blodgrupp ingen roll, sÀger Torben Barington.

Emellertid har forskare visat att det finns ett samband mellan blodgrupp och sjukdomsrisk för vissa sjukdomar. Om du har blodgrupp A, B eller AB har nÀstan dubbelt sÄ stor risk att fÄ blodproppar, som om du har blodgrupp 0. Detta gÀller sÀrskilt blodproppar i benen, som kan migrera till lungorna om du har otur. Detta betyder inte att blodgrupp 0 ingen risk för blodproppar, men mÀnniskor med denna blodgrupp inte fÄr blodproppar sÄ ofta som de andra blodgrupp.

- NÀr risken för blodproppar kopplade till blodgrupp, beror det pÄ att ett protein viktigt för blodproppar nÀr bristning i ett blodkÀrl. Det beror pÄ ens blodtyp, hur det proteinet fungerar. Om du har blodgrupp 0, det gör vÀrre, betyder det att blodet har svÄrare att stelna, och det kan nog förklara att det Àr svÄrare att fÄ blodproppar om du har blodgrupp 0, sÀger Torben Barington.

En undersökning av 89,500 amerikaner, forskare frÄn Harvard School of Public Health i Boston följdes under 20 Är visade att patienter med blodgrupp AB hade 23 procent högre risk att fÄ hjÀrtsjukdomar. De deltagare som hade blod typ B hade 11 procent ökad risk, medan de med typ A hade fem procent högre risk Àn de med blodgrupp 0:e

- Det finns ocksÄ en stor dansk studie visar att personer med andra blodgrupper Àn blodgrupp 0 har en nÄgot ökad risk för hjÀrtinfarkt. Effekten Àr betydligt mindre Àn vikten av blodproppar i benen, sÀger Torben Barington.

Enligt Torben Barington visar studier att du har om 30 procent ökad risk för cancer i bukspottskörteln och 10 procent av cancer i magen, om du har blodgrupp A. Även för vissa mindre vanliga cancerformer, nĂ„got ökade risken nĂ€r du har blodgrupp A, medan det Ă€r mindre vissa andra. Professorn betonar att blodgrupp inte Ă€r den viktigaste faktorn för om man sedan faktiskt fĂ„ sjukdomen, Ă€ven livsstilsfaktorer spelar in.

- Generellt finns det ingen forskning i förhÄllandet mellan blodtyp och sjukdom. Mer Àn en studie krÀver nÄgot att vara vetenskapligt bevisat. Det har till exempel kunnat lÀsa att omgangssygen rotavirus specialattacker personer med blodgrupp A, men det finns inte forskat tillrÀckligt för en att sÀga nÄgot sÀkert, sÀger Torben Barington.

Professorn anser dock att forskarna i framtiden kommer att kunna visa att vissa typer blod ökar risken för olika infektionssjukdomar.

- Vi vet att bakterier och virus att komma in i kroppen för att göra oss sjuka, och de gör det genom att binda till sockermolekyler pÄ ytan av cellerna, till exempel, binder influensavirus till cellerna i slemhinnorna i luftvÀgarna. AB0-blodgrupper bestÀms av olika sockermolekyler pÄ de röda blodkropparna och samma sockermolekyler som sitter pÄ slemhinnor celler sÄ att blodgrupp kan ha en inverkan pÄ hur vÀl varje virus binder till cellerna och dÀrmed infektera dem. Vissa typer blod inte binda viruset Àr dÀrför ineffektivt, sÄ att du inte blir sjuk av det, sÀger Torben Barington.

(1) Wang J, Garcı'a Bailo-B, Nielsen DE, El-Sohemy A (2014) ABO Genotyp, 'Blood-Type' Diet och cardiometabolic Riskfaktorer. PLoS ONE 9 (1): e84749. doi: 10,1371 / journal.pone.0084749.

Personlighet och blodtyp

I Japan tror mĂ„nga att vĂ„r blodtyp berĂ€ttar om vĂ„r personlighet. Om till exempel, blodgrupp 0, en Ă€r mycket praktiskt, vĂ€lorganiserad och ansvarsfull och dĂ€rför vĂ€l lĂ€mpad som ledare. Japanerna möts, för att matcha blodgrupper nĂ€r det gĂ€ller att hitta en partner eller hyras i ett nytt jobb, sĂ„ att du dĂ€rigenom se till att den Ă€r framgĂ„ngsrik. Teorin om personlighet beror pĂ„ blodgrupp, gjordes först 1927 av den japanska professorn Takeji Furukawa, som publicerade "Studiet av Temperament genom blod typ." Forskare har sedan dess försökt att visa en förening, men Ă€ndĂ„ teorin inte Ă€r vetenskapligt motiverat. ÄndĂ„ den japanska Ă€lskar blodgrupp teori, och i vĂ„r tid har flera böcker om de toppade sina bestsellerlistorna.

KÀlla: blodgrupp Personlighetsdrag i Asien och Can blodtyp BestÀm din personlighet? och personlighet, blodtyp och femfaktormodellen

Annons (lÀs nedan)

Fakta om blodtyper

  • Idag finns det 30 olika blodtypssystem.
  • AB0-systemet Ă€r det viktigaste blodtypssystemet för blodtransfusioner.
  • AB0-systemet var den första blodgruppssystemet upptĂ€cktes av österrikiska Karl Landsteiner 1901. Det var början till att blodtransfusion möjligt och ett viktigt steg i förstĂ„elsen av immunsystemet.
  • Att vĂ„ra blodtyper Ă€r annorlunda eftersom vĂ„ra gener Ă€r muterade under evolutionen, och det har lett till olika blodgrupper.
  • Det kan ha funnits flera olika typer blod inom AB0-systemet tidigare i mĂ€nniskans evolution, har inte varit lĂ€mpligt, och vi dĂ€rför inte har idag.
  • Inom AB0-systemet finns fyra blodtyper: 0, A, B och AB.
  • Blodtyper finns över hela vĂ€rlden, men Ă€r annorlunda fördelade.
  • I Danmark, mest blodtyp A (44 procent), sedan blodtyp 0 (40 procent) och B (11 procent). De mest utsatta Ă€r blodtyp AB (5 procent).
  • Forskarna vet inte varför blodgrupp distribueras som de gör globalt, men inbillar sig att det delvis beror pĂ„ det naturliga urvalet pĂ„ grund av infektionssjukdomar som pĂ„verkar barn med vissa blodgrupper mer Ă€n andra. Misstanken Ă€r exempelvis riktade mot malaria MM1 AA3, som dödar upp till en halv miljon mĂ€nniskor (speciellt barn) per Ă„r, och utvecklas allvarligare hos personer med blodgrupp A Ă€n 0. Det Ă€r dĂ€rför möjligt att barn med blodgrupp A ovanligare nĂ€r man ska vĂ€xa upp och har barn som Ă€rver sitt blod Ă€n barn med blodgrupp 0. blodgrupp 0 Ă€r ofta i omrĂ„den med malaria, och det Ă€r möjligt att malaria Ă€r anledningen till att blodgrupp 0 Ă€r sĂ„ vanligt idag.
KÀlla: Professor, Senior Doctor, Dr. Med. Torben Barington frÄn klinisk immunologisk avdelning vid Odense Universitetssjukhus.

LÀs mer om hjÀrta och blod

  • KĂ€nner du din blodtyp?
  • Blodgivare - varför och hur?
  • blodtrycksmĂ€tning
  • Ett snabbt svar (vid första hjĂ€lpen)
  • SE ALLA ARTIKLAR PÅ HJÄRTA OCH BLOD
Vad kan din blodtyp berÀtta om dig?

FAQ - 💬

❓ Vad sĂ€ger din blodgrupp om dig?

👉 Tidigare studier har funnit att personer med blodgrupp O har lĂ€gre risk för hjĂ€rtkĂ€rlsjukdom och blodpropp, men högre risk för blödningsrubbningar, Ă€n personer med blodgrupp A eller B. Andra studier har indikerat att personer med vissa blodgrupper kan vara mer mottagliga för vissa infektionssjukdomar.

❓ Vilken Ă€r den mest sĂ€llsynta blodgruppen?

👉 Blodgrupp A Ă€r vanligast i Sverige, dĂ€rnĂ€st kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B Ă€r ganska ovanliga. I mĂ„nga lĂ€nder anvĂ€nds bokstaven O i stĂ€llet för siffran noll. O stĂ„r för det tyska ordet ohne, som betyder utan.

❓ Vem kan 0+ ge blod till?

👉 De hĂ€r kombinationerna Ă€r möjliga inom AB0-systemet:

  • A kan ge blod till A och AB.
  • 0 kan ge blod till alla blodgrupper.
  • B kan ge blod till B och AB.
  • AB kan ge blod till AB.

❓ Vilka blodgrupper kan inte fĂ„ barn ihop?

👉 Till exempel kan en förĂ€lder med blodgrupp A som har anlagen A+0 och en förĂ€lder med blodgrupp B som har anlagen B+0 fĂ„ ett barn som har anlagen 0+0. DĂ„ fĂ„r det barnet blodgrupp 0 trots att ingen av barnets förĂ€ldrar har det....Enligt AB0-systemet kan du ha nĂ„gon av följande blodgrupper:

  • A.
  • B.
  • AB.
  • 0, som stĂ„r för noll.

❓ Vilken blodgrupp Ă€r sĂ€mst att ha vid Corona?

👉 En metaanalys som gĂ„tt igenom den forskning som finns pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det kommer ocksĂ„ fram till att blodgrupp 0 Ă€r förknippat med lĂ€gre risk för covid-19, medan framför allt blodgrupp A, men Ă€ven B, Ă€r förknippat med högre risk. I denna genomgĂ„ng av studier sĂ€gs ocksĂ„ att Rh-positiva tycks ha högre risk.

❓ Vilket typ av blod gillar myggor?

👉 Myggor i Sverige suger frĂ€mst blod frĂ„n kor, hĂ€star eller mĂ€nniskor. Det finns 300–400 doftsignaler som produceras och utsöndras av mĂ€nniskan, men myggorna tycks endast kĂ€nna igen ett fĂ„tal av dessa. MĂ€nniskor kan vara olika attraktiva för myggan, vissa utsöndrar en mindre mĂ€ngd doftsignaler Ă€n andra.

❓ Vilket blod gillar fĂ€stingar?

👉 Det rĂ„der verkligen ingen vetenskaplig konsensus kring detta men det Ă€r ett intressant inspel. Det Ă€r mycket troligt att blodgruppen spelar in för myggor till exempel. I studien verkade det som att fĂ€stingarna föredrog blodgrupp A mest följt av 0, AB och B.

❓ FĂ„r mĂ€n betalt för att ge blod?

👉 Det Ă€r vanligt att blodgivaren fĂ„r en gĂ„va eller ett presentkort som tack. Detta kan dock variera lokalt. Kontakta nĂ€rmaste blodcentral för att fĂ„ reda pĂ„ vilka rutiner som finns dĂ€r.

❓ Har syskon alltid samma blodgrupp?

👉 Om ett syskon eller en förĂ€lder har blodgruppen O-, Ă€r sannolikheten större för att Ă€ven den egna blodgruppen Ă€r O-. En patient med blodgruppen O- kan endast ges blod frĂ„n den egna blodgruppen, men akutblod kan ges alla övriga patienter i situationer dĂ€r man inte hinner ta reda pĂ„ patientens blodgrupp.

❓ Vilken blodgrupp fĂ„r inte myggbett?

👉 AlkoholpĂ„verkan som ökar blodgenomströmningen ökar risken för bett. MĂ€nniskors dofter och svettningsbenĂ€genhet spelar viss roll medan blodgruppen spelar mindre roll. Enligt en mindre japansk studie pĂ„ tigermyggor sĂ„ föredrar dessa myggor personer med blodgrupp 0.

❓ Har man samma blodgrupp som sina syskon?

👉 Om ett syskon eller en förĂ€lder har blodgruppen O-, Ă€r sannolikheten större för att Ă€ven den egna blodgruppen Ă€r O-. En patient med blodgruppen O- kan endast ges blod frĂ„n den egna blodgruppen, men akutblod kan ges alla övriga patienter i situationer dĂ€r man inte hinner ta reda pĂ„ patientens blodgrupp.


Om Du Gillade VĂ„r Artikel Och Du, Har NĂ„got Att TillĂ€gga, Dela Dina Tankar. Det Är Mycket Viktigt Att Veta Din Åsikt!

LĂ€gg Till En Kommentar