Medicinsk Portal. Sjukdom, Symptom, Behandling
Huvud » Hälsa » Strålning från radioaktiva ämnen

Strålning från radioaktiva ämnen

Vad är strålning?

Joniserande strålning

Exempel på joniserande strålning:

Röntgenstrålar (röntgenapparater, CT-skannrar), gammastrålning och beta-strålning.

Exempel på icke-joniserande strålning:

Solljus, mikrovågor, radiovågor

Strålning är energiutsläpp i form av partiklar eller vågor. Det kan till exempel vara värme, ljus eller röntgenstrålar. Du skiljer mellan joniserande strålning och icke-joniserande strålning, beroende på hur mycket energi strålningen innehåller.

Joniserande strålning (uttalad joniserande strålning) är så rik på energi att den kan påverka mänskliga celler, antingen genom att förstöra molekyler eller genom att bilda några kemiska ämnen som kan reagera med molekylerna. Därför kan joniserande strålning vara farlig. Radioaktivitet är joniserande strålning från instabila former av element. Alla element finns i instabila (radioaktiva) former, och ungefär tre fjärdedelar av alla beståndsdelar finns också i stabila (icke-radioaktiva) former. Röntgenstrålar är också joniserande strålning, men i motsats till radioaktivitet kan man slå på och av en röntgenapparat, medan ganska små mängder röntgenstrålar från rummet ständigt är närvarande.

Annons (läs nedan)

När utsätts människor för strålning?

Radioaktiva ämnen är en naturlig del av jorden. Därför är vi alla naturligt utsatta för strålning från radioaktiva ämnen och den naturliga bakgrundsstrålningen har ingen betydelse för vår hälsa. Bakgrundsstrålningen är i Danmark av 3 millisievert (joniserande strålningsmätningsenhet) per år. Dessutom upplever många av oss också att de utsätts för små, kontrollerade mängder joniserande strålning om vi får röntgenbilder eller genomgår en CT-skanning. Det spelar ingen roll för kroppen, men undviker onödiga studier.

När blir strålning från radioaktiva ämnen farliga?

Strålning från radioaktiva ämnen blir första farligt för oss om vi utsätts för större stråldoser. Från cirka 500 millisievert uppåt kan synliga skador inträffa, vilket kan vara en risk om du bor på ett kärnkraftverk där en olycka inträffar. Från doser på 1000 till 2000 millisievert kan bestrålning vara dödlig, medan doser över 10 000 millisievert knappast kommer att överleva.

Annons (läs nedan)

Hur sprider radioaktiva ämnen?

Kroppen kan utsättas för radioaktivitet antingen genom att stanna nära en radioaktiv källa eller genom att få den in i kroppen. Som du kan mäta radioaktiviteten är det vanligtvis möjligt att ta bort från strålkällan eller för att ta bort eller bädda in källan. Om du intar eller äter radioaktiva ämnen kan du dock absorbera så mycket radioaktivitet att det kan orsaka skador.

Huruvida du blir sjuk eller inte, beror bara på den totala stråldosen, och inte om du får det genom lungorna, magen eller från en extern källa. Å andra sidan finns skillnader i vilka organ som påverkas beroende på bestrålningsmetoden och den radioaktiva substansen.

Ett större utsläpp av radioaktivitet i luften kommer normalt att förorena mark, växter och dricksvatten. Mängden radioaktiv förorening beror på vind- och väderförhållandena. Det innebär att det område som förorenas kan vara av mycket varierande storlek.

Om radioaktivitet landar i havet, till skillnad från på marken, kommer en snabb utspädning att ske, vilket kommer att minska skadan avsevärt.

Eftersom det är möjligt att mäta mycket små förändringar i strålning, är det ofta möjligt att mäta ökningar i radioaktivitetsnivån långt ifrån utsläppet. I dessa fall kommer strålningen inte att utgöra någon hälsorisk.

När skadar strålningen från radioaktiva ämnen kroppen?

Om du utsätts för strålning från radioaktiva ämnen som kan utgöra en hälsorisk kan du kalla det strålskador. Vid små stråldoser, vanligtvis under 3-400 millisievert, finns ingen synlig skada, men en ökad risk för att bli sjuk senare - vanligtvis cancer.

Vid doser över 500 millisievert finns det stor sannolikhet för verklig skada, och vid doser över 1000 millisievert kommer det nästan alltid att vara skada. Med ökande doser kommer skadan att bli större.

Annons (läs nedan)

Vilka typer av strålskador finns det?

Det finns tre typer av strålskador som kan uppstå om du har utsatts för en hög strålningsdos från radioaktiva ämnen:

1: Stiatiska skador:

För stokastiska effekter är stråldoser så låga att det inte finns någon säkerhet i skadestånd, men risken för sena effekter som cancer eller forkalkningssygdom ökar.

2: Bestämmande skada:

Vid deterministisk skada är stråldosen så hög att det definitivt finns en skada. Skadans omfattning beror på dosen och vävnaden som exponeras. Typiskt är det huden som kommer att ha den högsta dosen, och detta kan orsaka rodnad på huden, blir håret innehav av kroppen eller vävnaden styv och oelastisk som ett ärr eller eventuellt helt dör. Kroppens olika organ har olika känslighet för joniserande strålning. Betyder, där cellerna ut ofta (t ex benmärg, tarm och lungorna) är de mest känsliga för joniserande strålning, samtidigt som, till exempel, är hjärnstrålningskänsligheten låg, eftersom hjärnan och nervceller sällan bytas ut.

3: Amning

Om du är gravid och utsätts för strålning från radioaktiva ämnen kan det förekomma fosterskador. Både strålningsdosen och fostrets ålder är viktiga för skadan. Fostret är särskilt bräckligt under veckorna 7-15, men efter 15 veckor minskar risken signifikant.

Förflutit efter en strålningsskada kännetecknas typiskt av två sjukdomsfaser, är den första fasen kännetecknas av irritation av vävnaden följt av en tidsperiod (dagar till år), varvid sjukdomen kommer att döljas, innan själva skada / sjukdom bryter ut.

Vilka symptom kommer att orsakas av strålskador?

Det vanligaste och första symptomet är illamående. Tiden från strålningsexponering för kräkningar används också som ett första mått på hur mycket strålningsdos har erhållits. Följande symtom är förlust av aptit och diarré. Senare kommer det att finnas en ökad risk för infektioner och problem med att bibehålla salt och vattenbalans.

Kan du göra något för att förhindra strålskador?

Om du är nära en olycka vid ett kärnkraftverk och därmed känner till riskerna för höga doser av strålning från radioaktiva ämnen beror på förebyggande av sjukdomar exakt kunskap om källan.

Om man vet i förväg att det finns en risk för att de kommer att utsättas för radioaktiv jod isotoper kommer det att vara möjligt att blockera sköldkörteln med icke-radioaktivt jod, radioaktivt jod eftersom det bara kommer att registreras i sköldkörteln. Därför, om man tar den icke-radioaktivt jod 12-24 h före exponering för strålning, varvid 99 procent av den radioaktiva jod-utsöndras via njurarna och därigenom avlägsnas från kroppen.

Det är känt att endast barn och ungdomar riskerar att bli smittade med radioaktivt jod så att de kommer att äta jodtabletter om det behövs. Hur mycket jod du behöver äta beror på åldern, så det är viktigt att ge rätt mängd.

Personer över 40 år äventyrar inte sköldkörteln och bör därför inte ta iodtablett. Du bör inte äta jodtabletter om det inte finns någon reell risk för exponering för radioaktivt jod eftersom det finns biverkningar i form av risk för ökad metabolism. Dessutom finns det två sällsynta hudsjukdomar (dermatit herpetiformis och hypokomplementär urtikaria vaskulit) där du inte bör äta jodtabletter. Du ska inte ta jodtabletter "för säkerhet", men endast om myndigheterna uppmanar dem.

Vilken behandling ger du vid strålskador?

Vid akut strålskada, vilket är mycket sällsynt, är det viktigast att ge symptomatisk behandling, dvs blod, vätska och antibiotika. Efter intag av radioaktivt material genom lungorna eller det gastrointestinala området, är utsöndringen från kroppen försökt med en ökad specifika medel såsom färgämnet berlinerblått, som kan binda vissa radioaktiva ämnen och sedan utsöndras med tygerna.

Strålning från radioaktiva ämnen

FAQ - 💬

❓ Vad händer om man får i sig radioaktiva ämnen?

👉 Om radioaktiva ämnen faller ner över åker- och betesmark förorenar de marken och grödorna. Det kan orsaka stora skador. Därför är det viktigt att du som är lantbrukare är förberedd, så att du kan agera snabbt under en samhällsstörning med radioaktiva ämnen.

❓ Vilka tre olika typer av radioaktiv strålning finns det?

👉 Det finns olika typer av joniserande strålning alfa-strålning, beta-strålning, gamma-strålning och neutronstrålning. Dessa beskrivs nedan.

❓ Hur hög radioaktiv strålning är farlig?

👉 En stor akut dos ger stora skador på bland annat slemhinnor och blodceller, och i värsta fall dör den utsatta personen direkt. Utsätts man för minst 1000-2000 mSv under en kort tid kan man bli akut sjuk. En strålskadad person som snabbt får sjukhusvård kan överleva en stråldos på minst 4000 mSv.

❓ Hur fungerar radioaktiv strålning?

👉 Joniserande strålning är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner, jonisering. Exempel på joniserande strålning är röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen som uran i kärnkraftverk.

❓ Hur känns radioaktiv strålning?

👉 Strålningen känns inte men den kan börja ge biverkningar efter några behandlingstillfällen. Biverkningarna beror på vilken del av kroppen som har strålats och hur hög stråldosen är. En del får inga biverkningar alls. Många biverkningar minskar efter ett tag och försvinner helt.

❓ Kan radioaktiv strålning smitta?

👉 Radioaktiva ämnen kan hamna på kläderna eller huden och på så vis föras vidare, men det går inte att föra över strålningen utan dess källa. Det är alltså felaktigt att säga att strålning smittar.

❓ Vilken typ av radioaktiv strålning är farligast?

👉 Radioaktiv strålning indelas ofta i tre typer: Alfa-, beta- och gammastrålning. Alfastrålningen är den farligaste, även om den är betydligt mindre energirik än de andra.

❓ När är strålning farligt?

👉 Strålsjuka. Ifall hela kroppen exponeras för en mycket hög stråldos (över en sievert, det vill säga 1000 millisievert) under en kort tid, utvecklas strålsjuka. En stråldos på mer än 8 sievert under en kort tid leder med stor sannolikhet till döden. Strålsjuka beror på omfattande celldöd.

❓ Hur tar man bort radioaktivitet?

👉 flytta det radioaktiva ämnet längre ner i jordprofilen. I urban miljö kan man t. ex. dammsuga och spola trottoarer och gator, ta bort snö och klippa gräs, buskar och träd.

❓ Hur reagerar kroppen på radioaktivitet?

👉 En hög akut stråldos kan förstöra många celler och orsaka strålsjuka, lokal vävnadsskada eller fosterskada. Strålning som träffar levande vävnad ger upphov till fysikaliska och kemiska reaktioner som orsakar biologiska förändringar. Strålning bryter sönder arvsmassan i cellerna, det vill säga DNA-spiralen.

❓ Kan radioaktiv strålning smittar?

👉 Radioaktiva ämnen kan hamna på kläderna eller huden och på så vis föras vidare, men det går inte att föra över strålningen utan dess källa. Det är alltså felaktigt att säga att strålning smittar.


Om Du Gillade Vår Artikel Och Du, Har Något Att Tillägga, Dela Dina Tankar. Det Är Mycket Viktigt Att Veta Din Åsikt!

Lägg Till En Kommentar